Tjeeeenare mannen! 

Jag är på så ypperligt bra humör idag alltså! Har skrivit klart uppsatsen som ska in på måndag (!!!) Har suttit ute i solen på balkongen och ritat, sen kom Anton hem från skolan och ville gå på stan och köpa kläder! Så det blev en cykeltur i solen. Anton köpte kläder och jag köpte en cykelkorg, HUR har jag klarat mig utan det innan!? På stan träffade vi Johnny och blev ditbjudna ikväll, så mysigt vi har haft det. Under shoppingturen ringde dessutom världens bästa Frida och sa att hon kommer till Umeå i helgen!!!!! Imorgon ska jag få rå om henne hela långa dagen :) Även Antons telefon ringde och det var Addeboy på andra sidan luren, och nu några timmar senare sitter han här på våran soffa och ska bo här i helgen! :) NI HÖR JU!!

Anton är dessutom nyklippt, vilket betyder att jag har ont i ryggen... MEN det betyder i sin tur att jag är värd en massage innan vi somnar!! :) 

Ibland är livet bara helt underbart.

En gång för 16 år sedan kom världens bästa Ante till världen :) 


En gång för fyra år sedan var han fortfarande liten och söt och fick presenter från Barnens Hus!


....Och nu är han nån decimeter längre än mig och halvvuxen! Vad hände där!? 


Missade såklart kalaset, sånt som händer när man flyttar... Som tur var blev det födelsedagsfika här i Umeå också denna soliga kväll, Sussie blev 22! 

Tack för era fina kommentarer om brillsen!! :) Nästa vecka ska jag in och betala, valde att lyssna på er istället för morfar. Nääää nog ska du ha linser. Han är fin min morfar, ärlig ända in i själen, en stor anledning till varför jag tycker om honom så mycket! Han gör det med kärlek.

Prio ett när jag kommer hem till Piteå är att hälsa på honom och mormor, så även denna gång. Och som vanligt fanns det fika så man kan spricka, underbart! 



Efter besöket var det planering inför sommarens jobb på konfalägret i Göteborg, världens bästa jobb! Och nu sitter jag i husvagnen i Skellefteå och gör mamma och pappa lyckliga! ;) Husvagnen är inte min favoritplats i världen om jag ska vara ärlig... Men underbar frukost, en heldag på stan idag, smörgåstårta till kvällsmat, sällskapsspel och lite fotboll är ju ändå inte helt fel :)

Köpte till och med äkta jeans idag!!! Kan inte komma ihåg sist jag ägde äkta jeans. Har länge tänkt köpa det, men alltid tänkt "neej jag ska ju gå ner i vikt och bli smal, onödigt att köpa jeans nu!" Men min ständiga ickenärvaro på IKSU och Antons hånskratt varje söndag när jag berättar om mitt nya liv som ska börja dagen efter har nu fått mig inse att det aldrig kommer hända. Size ME liksom. Heja kurvor och kvinliga former! ;) (Ja det var jag som läste Blondinbellas Egoboost på balkongen för nån vecka sen.)

Vet ni hur jag känner nu? 


- Så.

För er som inte hängt med i svängarna så har det gått till såhär:

Efter jul fick vi veta att vi har möjlighet att åka på fältstudier i november och december. Snabbt föll valet på ett barnhem i Indien, men efter lite research insåg vi att det här var en vinstdrivande organisation. Vi betalar alltså 13000 för att åka och jobba där, men pengarna går raka vägen till fina kontor och firmabilar i Stockholm och inte alls till barnhemmet! Kändes inte så bra och jag började fundera på andra möjligheter.

Ni som har tillbringat mer än 10 minuter med mig vet förmodligen att drömmen (förutom bröllop och barn) är att åka till Los Angeles. SÅ, varför inte åka dit och göra fältstudier!? Jag tog kontakt med Svenska Kyrkan där och allt lät jättebra, senaste månaden har jag knappt kunnat tänka på annat! Har kollat flygbiljetter flera gånger i veckan, suttit med Googlemaps street wiew och vandrat runt på Los Angeles gator, kollat hotell och vandrarhem... Har liksom planerat hela resan i min hjärna sjuttielva gånger.

Hej mina favoriter! 

Det här med glasogon alltså. Det kan ju vara bra att ha om man har dålig syn, vilket jag har. För tillfället använder jag linser. Supersmart grej, men inte så smidigt. Ni vet när man är så trött på morgonen så man knappt prickar ögat, eller såna dagar när man bara är hemma och myser, också ska man ut med bilen en liiiiiiten sväng, i med linserna så man inte kör på nåt stackars barn. Eller en ekorre. Det har jag gjort en gång, dock prickade jag bara svansen... Stackare. Plus att jag hade linser. Ja, det var ju en annan historia. Ni fattar, det vore skönt med ett par brillor.

Men om man har en huvudstorlek som passar bättre i Hello Kitty-glasögonen på barnavdelningen är det inte lätt. Men, kanske kanske har världens finaste kvinna på Synoptik gjort sig förtjänt av en extra månadslön! 


Hjälp mig nu mina vänner, HUR STORA SER DE HÄR UT!? Är det acceptabelt? Skulle ni skratta åt mig om ni mötte mig? Skulle jag bli kallad lillhuvvet-med-storbrillorna!?

Synoptiktanten tyckte att de såg väldigt bra ut, men jag vet inte jag.........Jag har totalt tappat uppfattningen om vad som är normalt efter alla spegelbilder jag mött med en uppgiven tjej med glasögon som sticker ut tre meter på varje sida.

Idag vill jag ge världens största kram till alla som bor ensamma, ni gör det bra. Okej, jag vet att det finns människor som faktiskt trivs med det... Men inte Hanna Långström. Jag skulle

Hej gullungar!

Valborg blev en trevlig tillställning med en massa folk som kom till oss och grillade! Ouch vad bra vår nya grill är på att göra gott kött! Synd bara att vi endast fick använda den en gång eftersom nån idiot SNODDE DEN när den stod här ute och kallnade. Vilka dumma människor det finns. 

Men jag är lycklig ändå, har fullt upp med livet nu... Juridik hit och dit och det är SÅÅÅÅ KUL!!! Det var väldigt längesedan jag var såhär taggad på att vara i skolan och jobba! Mums på livet. Och ni kan ju tänka er hur smart jag ser ut när jag går omkring med min tre kilo tunga Lagbok. Den är så fin. Skulle bara behöva få mig ett par smart-glasögon, synd att jag har så liten skalle så att inga passar...

NU ska vi se några avsnitt HIMYM och njuta av kvällsmaten! Världens bästa kille är just nu i köket och kokar majskolvar. Livet leker, hoppas ni har det lika bra som jag??

Såhär gröna är dom!!! Och såhär städad är balkongen, nog har vi det bra va!? Mest jag faktiskt för jag ska inte ta åt mig äran för NÅT, Anton har både städat och valt möblerna. Han är bra han, min alldeles egna sambo. Okej, jag tänker ta cred för blomman och ljusen, ingen hade ändå trott mig om jag sagt att det var Anton.

Idag kunde man tro att det skulle bli finväder, men icket. 

En sväng på stan stod på schemat och när vi drog upp gardinerna kändes cykeln som det självklara färdmedlet! Sen kom vi på att en klotgrill stod på listan och plötsligt kändes bussen som ett bättre alternativ, och tur var väl det. Solen lyste på oss när vi gick in i MVG men när vi kom ut var gatan prickig och folk var blöta i håret. 

Men inget kan göra mig sur idag för titta vad jag har köpt, en fin Kånken som ska få pryda min rygg. Jag har varit så sjukligt kluven vad gäller denna skönhet. Den är ju såååå snygg men såååå inte Hanna Långström! Men efter att ha gått igenom min garderob och även halva internets bilder på hur jag vill se ut i sommar kunde jag konstatera att en Kånken passar till allt, nästan. Inte kavaj, och inte de allra skiraste sommarklänningarna, men resten. Så hejhej mina nya bästis, som till och med orkar lagboken. Min andra bästis.


Världens finaste nagellack och väääärldens finaste klänning som jag dregglat ett tag över följde också med hem. En såkallad skir sommarklänning som Kånken inte får komma i närheten av.

 

Vi har det så mysigt här på balkongen med våra nya crazygröna möbler! Solen steker och vi läser varsin bok såhär på fredagseftermiddagen, vem kunde tro att det nånsin skulle hända!? Hanna och Anton, läslusarna........... Det är dock ingen tung litteratur, Zlatans självbiografi och Blondinbellas Egoboost, ni får själva klura på vem som läser vad. 

Nu har jag tvingat in Anton att raka sig, lite fredagsfin kan man ju faktiskt göra sig även om planerna är att vara hemma och se en film eller två. Här ska ätas popcorn och choklad i stora lass, ni har testat den kombon va!!??!?!? Om inte så vet ni vad nästa filmsnacks är!

Hej barn, det var längesedan... Och bara för att det var längesedan så har det blivit ännu längre, känns som att jag borde väckas från det döda med ett hejdundrandes inlägg och därför har jag skjutit på det! Men så blir det inte, vi kör på den nakna sanningen istället, det brukar bli bäst så. Jag har helt enkelt haft noll inspiration och ingen lust med det här, jag har hamnat i en uppförsbacke i livet tror jag.

Jag får alltid dåligt samvete när jag inte är glad, för jag vet ju att det finns folk som har det så sjukligt mycket sämre. Barnen i Afrika ni vet, de man skulle tänka på när man i lågstadiet slängde sin mat.... Och man behöver ju inte ens åka så långt bort för att hitta folk som har det sämre, lilla Umeå har 250 hemlösa som jag kan lova har det sämre än mig! MEN, man får ha det jobbigt även fast man har det bra. Det måste man få!!! 

För er kommer det förmodligen låta som småsaker och ni kommer tänka "men lilla flicka, sluta svamla!", men för mig är det inte småsaker. Sådeså. Försök få ihop ekvationen "vadvillhannagöramedsittliv" så ska ni se att det inte är enkelt!

Jag är 21 år, när jag var yngre bestämde jag mig för att jag skulle vara gift och ha barn när jag var 20. Såhär i efterhand kanns det väl som en helt okej grej att misslyckas med...;) Men det är ändå den tanken jag vuxit upp med, vilket gör att jag känner mig gammal och lite halvmisslyckad nu! Samtidigt går jag, dagarna i ända, omkring och drömmer om att resa en massa! Men för vilka pengar!? Och om jag fick pengar, NÄR skulle jag resa!? Varför började jag plugga direkt efter gymnasiet!?!?!??!!??!??!?!?! Det är ju då man ska se världen. Men om jag hade sett världen hade jag väl inte varit färdigutbildad innan 30 och innan det vill jag då ha barn!! Och mamma säger att man inte ska ha det när man pluggar... Och tänk om jag ångrar mig resten av livet för att jag inte testade nåt fränt i min ungdom!? Jag bara bodde i Norrland hela livet, tänk om jag blir en bittertant bara för det? Och vart ska jag bo när jag väl måste bestämma det på riktigt? Hade det inte varit för familj och vänner hade jag aldrig i livet valt vinterlandet Sverige.... Än mindre lilla staden Piteå. Jag vill ha sommar året om och en stad där man får gå i klackar som är högre än 10 cm utan att bli stämplad som fjortis eller hora. Los Angeles, där vill jag bo. Iallafall ett litet tag. Men det vill inte Anton, och det ska ni ha klart för er: Mitt i allt virrvarr som snurrar i min skalle om beslut hit och dit så finns det INGET i världen jag skulle göra om det innebar att jag inte fick vara tillsammans med denna pojk. Jag skulle kunna bo i Boden om det var det som krävdes. Uh, hoppas för mitt liv att han inte tänker dra mig dit!! 

Och som toppen på isberget ligger världens bästa morfar på sjukhuset. Han är gammal och så, men han är ändå morfar!! Min bästa kompis som alltid har funnits och som alltid borde finnas. Jag vill verkligen vara en bra människa och tänka att det skulle vara bra om han fick komma till himlen, för hans skull. Men det går inte, jag är för egoistisk. Jag vill att han ska vara här med oss andra! Det hoppas jag att han får vara ett tag till, hur ego det än är. 

SÅ, för er som tagit er ända hit, grattis eller nåt. Det blev ett hejdundrandes inlägg ändå. Nu vet ni vad som snurrat i min hjärna den senaste tiden och stört bloggandet. Kanske hörs vi imorgon, kanske inte.